Vintillverkning är ett spännande hantverk. Lär dig mer om hur ett vin blir till med vår steg-för-steg-guide till vintillverkning. Från jord till bord!

Vintillverkning steg 1: skörden

Att göra ett bra vin börjar med bra druvor. Under skörden väljer erfarna vinarbetare ut de bästa druvorna till vinet. Den första selektionen sker redan i vingården. Därefter sker en andra sortering när druvorna transporterats från vingården in till vineriet.

Vintillverkning steg 2: avstjälkning

Sedan är det dags att avstjälka druvorna, oftast i en avstjälkningsmaskin där druvorna även krossas lätt.

s

Vintillverkning steg 3: pressning eller jäsning

Gröna druvor: Då druvorna är lätt krossade pressas de gröna druvorna direkt efter avstjälkningen. Färgen och de sträva garvsyrorna (det som kallas för tanniner) sitter i skalet och det vill man oftast inte ha i ett vitt vin. Då pressen sker direkt kan man även göra vitt vin på blå druvor – detta är till exempel vanligt i Champagne.

Blå druvor: De blå druvorna låtes jäsa direkt. Färgen sipprar ut från skalet till musten och ger vinet sin röda färg. Druvköttet är i de allra flesta fall ofärgat. Under alkoholjäsningen reagerar sockret i druvan med jästsvampen till alkohol samt koldioxid. Jästen finns både naturligt på druvans skal samt i vinkällaren. Vid standardiserade viner är den framställd på kemisk väg och adderas till musten för att vinet ska smaka på ett särskilt sätt. Jäsningen tar vanligtvis 2-3 veckor och sker under en temperatur på ca 25°C.

BONUSFAKTA 1: Vid tillverkning av rosévin låter man skalen macereras med musten, färgen i de blå druvorna “sippra ut” i några timmar, innan press och jäsning.

BONUSFAKTA 2: Orange vin då? Jo, precis som rött vin jäses det vita vinet med skal (allt från några timmar till flera veckor) Det är därför det är lite strävare än vanligt vitt vin och en av anledningarna till att det är bärnstensfärgat/orange.

BONUSFAKTA 3: Blå druvor med färgat fruktkött kallas för teinturier.

Steg 4: jäsning eller pressning

Efter att de gröna druvorna har pressats undergår även de jäsning. Ofta under en lägre temperatur än det röda vinet eftersom man vill behålla den krispiga syran och den goda frukten.

Det är nu dags för det röda vinet att pressas. Under alkoholjäsningen har skalen och druvmusten separerats, det är det man kallar för ”skalhatten”, som pressas. Man skiljer på det som är ”free run wine” (”vin de goutte” på det snitsiga språket franska) och ”press wine” (franska: ”vin de presse”). Dessa blandas senare i lagom (enligt vinmakaren) proportioner.

Steg 5: malolaktisk jäsning

Det röda vinet genomgår en andra jäsning, den malolaktiska jäsningen. Detta är egentligen inte alls en jäsningsprocess utan det är när äppelsyran i vinet omvandlas till mjölksyra. Processen startas av enzymer som redan finns i vinet men som inte aktiveras förrän man höjer temperaturen i kärlet vinet förvaras i. Detta gör att vinet blir mjukare.

BONUSFAKTA 4: Som med allt annat finns det naturligtvis undantag inom vintillverkning – vita viner som genomgår malolaktisk jäsning och röda viner som inte gör det. Vinmakare gillar inte alltid regler och det beror på vilken smak man är ute efter helt enkelt. Exemplevis när man vill få till en smörig, rund Chardonnay, undergår vinet som regel malolaktisk jäsning.

Steg 6: lagring

Efter att vinet varit med om allt det här är det ganska upprört och behöver vila ett antal månader.

Steg 7: buteljering

Efter en tids lagring – där tidslängd och val av lagringskärl såsom ståltank, ekfat, cement, porslinsägg etc. beror på vilken vinstil man vill uppnå – är det dags för buteljering.

Steg 8: vila

Så behöver vinet vila igen i flaskan. Återigen, längden beror på vilken stil man vill uppnå.

Steg 9: njut

ÄNTLIGEN (!!) är det dags för oss att njuta av vinet – gärna med något gott att äta till.

Vill du lära dig mer om vin? Du missar väl inte vår Rödvinsprovning med spännande ursprung.

Kan du allt om vin nu? Varför inte dricka ett hantverksmässigt producerat rödvin redan idag?